Det är naturligt att bli skakad ju närmre man kommer våld. Folk mördas som flugor i länder och regioner runt om i världen. Sänds inte på TV, skrivs inte om detta mer än av en tillfällighet. Men när det kommer nära. I Växjö för en månad sedan. S k felskjutning. I Örebro idag. Sprängningar. Flest i Europa. Men det är inte PK att spekulera om orsakerna just idag. Om det som händer i vårt land. Det görs i andra länder.
Kommunstyrelsen idag. Kändes futtigt trots viktiga ärenden. Satt mest och kollade på mobilen, som många andra.
Hör politiker från Örebro på radio. Om hur intensivt man jobbar brottsförebyggande. 100 fritidsgårdar hade väl inte varit lösningen? Men vad skall de säga. Varför är våra nordiska grannländer förskonade?
Har haft långhelg i Stockholm. Med med min mexikanska sol. Och umgåtts med son och dennes flickvän m fl. Den mest publika händelsen var att se Dödsdansen på Strindbers Intima. En lysande och skruvad föreställning. För att få behållning av denna pjäs måste man ha orginalet i färsk minne. Den pjäs jag sett flest ggr. 20 eller 25? Och utomlands. Dödsdansen. Om roten till all osämja i världen som börjar i den lilla världen. I den lilla familjen. Att inte lyssna in, förstå och brist på uppskattning. Behovspyramiden gäller fortfarande. Inte mer om detta. Mina tillkortakommanden blir för många....
Går inte att hitta bild för denna mörka dag...
Bo Frank
20250204